Lundenskolan

Lundenskolans elevråds nya klistermärke

På nästa års första klassråd ska vi diskutera fördelar och nackdelar med korta respektive långa lektioner. Elevernas tankar om lektioners längd kommer sedan att sammanställas av elevrådet och presenteras för både elever, lärare och skolledning i en samling i aulan. 

Följande stödstruktur kommer att vara utgångspunkten i klassråden: 

Klicka på bilden för att komma till dokumentet.

SKAM - träna norska med ungdomsserie

Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. 

När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Att se avsnitten med norsk text bidrar stark till en ökad förståelse av norskan. 

Här nedan hittar du fyra olika övningar som passar för att introducera nordiska språk och att träna norska med utgångspunkt i några avsnitt av serien. 

Övning 1 - Översätt meningar från serien - Klicka!

Övning 2 - Ord från serien - Klicka!

Övning 3 - Norsk slang med förklaringar på danska - Klicka!

Övning 4 - Läsförståelse utifrån en text om Skam från VG - Klicka!

Här hittar du första avsnittet!

Utifrån övningarna ovan blir två frågor centrala genom hela arbetet:

• Vilka norska ord är lätta att förstå? Vilka ord är svåra?
• Vilka skillnader i stavningsregler mellan de nordiska språken kan du upptäcka?

Norska har två jämbördiga former bokmål och nynorsk. Det som är speciellt med talspråket i Norge är att dialekterna har en stark ställning. Bokmål är majoritetsspråket och är vanligt i storstäder och i de folktätaste delarna av landet. I Skam är det framförallt 
bokmål vi hör. Men serien har en karaktär från Bergen som på ett passande sätt kan användas för att prata skillnader mellan dialekterna/språken. Hur märks det att Eva inte kommer från Oslo? Ett tydligt exempel är bl.a. att Eva säger kva istället för hva. Svenska vad blir hva i bokmål och kva i nynorsk.  

Skam har en hemsida med mycket extramaterial. Bland annat kan man hitta utdrag ur chattar och sms. 
http://skam.p3.no/sesong/1/ 

Varje karaktär i serien har även egna Facebook och Instagram-profiler. 
http://skam.p3.no/profiler/ 

Om eleverna tittar på serien hemma eller om man har tid att visa många avsnitt i klassrummet så öppnar sig många möjligheter. Vissa aspekter av serien kommer fram först när man har tittat på en hel säsong eller längre. Karaktärerna och serien passar exempelvis utmärkt att diskutera ur ett normkritiskt perspektiv. Genusfrågor och religion är en central del av serien. Ett annat intressant ämne är alkoholens roll i den ungdomskultur som speglas i serien. Likaså spelar sociala medier spelar en viktig roll i serien och Skam har blivit hyllad för hur kommunikation med mobiltelefoner används av filmskaparna. Filmteknik och exempelvis de ofta skakiga bilder som visas är ytterligare ett exempel på diskussionsämnen. 

Bearbeta mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet

Ett sätt att utveckla din skrivförmåga är lära dig mer om olika typer av texter och dess genretypiska drag. Det gör du genom att fundera på vad som är speciellt med de olika typer av texter som du läser. Vad är textens syfte? Hur är den strukturerad? I vilket sammanhang publiceras texten?

Ett annat steg på vägen mot att utvecklas som skribent är att du reflekterar kring dina egna texter och ger kamratrespons på andras. Att få läsa någon annans text och ge omdömen och tips på hur texten kan förbättras är ett ärofyllt uppdrag vilket innebär att det är viktigt att du är respektfull. Det är viktigt att du lyfter positiva aspekter av texten och att du är konstruktiv när du ger kritik. Därför kallas det kamratrespons.

I kunskapskravet som handlar om detta står det att du ska kunna ge omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet.

I dagens övning ska du bestämma texttyp, fundera över källanvändningen i texten och ge förslag på hur texten kan bearbetas så att den blir bättre.

Börja med att läsa elevexemplet: Klicka här!

Svara sedan på följande frågor:

1. Vilken typ av text är detta? Motivera med exempel.
2. Innehåller texten korrekta källhänvisningar? Motivera och ge eventuellt förslag på hur de kan bli än tydligare.
3. Vilka tips skulle du ge denna elev för att utveckla texten mot ökad tydlighet och kvalitet?
4. Ett sätt att utveckla denna text och bearbeta den mot ökad uttrycksfullhet kan vara att lägga till en ögonblicksbild som illustrerar hur rökning kan påverka omgivningen. Testa att skriv en ögonblicksbild till denna text. Fundera även på var i texten denna ögonblicksbild skulle passa.

Referera - inte plagiera!

I klippet nedan kommer du att möta tre inlästa texter. Lyssna på texterna och ta del av tipsen. Läs sedan texten under. Avsluta med att klicka på länken längst ner i blogginlägget.

Som nämns i klippet ovan så finns flera typer av texter som vi skriver i skolan som går ut på att blanda fakta och egna åsikter. På lektionerna i svenska kan det vara argumenterande texter som insändare och debattinlägg eller mer resonerande texter som krönika eller blogginlägg. I SO skriver vi analyser och utvecklar resonemang, i NO skriver vi labbrapporter och i idrott och hälsa skriver vi träningsdagbok exempelvis.

I texter där du har med både egna åsikter och reflektioner, och blandar dem med fakta och information från andra, är det viktigt att du på ett tydligt sätt visar vad som är dina tankar och vad du hämtat från en källa. När du skriver får du gärna bygga vidare och kommentera andra texter som du har läst. Däremot kan du inte använda andras formuleringar och kunskaper utan att hänvisa till den person som kommit med dem först.

Fundera på följande frågor när när du skriver:

• Har jag kopierat något utan att redovisa det?
• Har jag återgett källorna korrekt?
• Hur ska jag göra för att använda egna ord och formuleringar på bästa sätt?

I din text redovisar du vem som står för informationen/påståendet/åsikten med hjälp av referatmarkeringar: Författaren anser att... I boken står det att... Studeny påpekar att... Mohammed säger att... Enligt Jonas... Historieprofessorn understryker att... Läraren menar å andra sidan att...

Citera bara om du vill visa ordagrant, d.v.s. ord för ord, vad någon har skrivit eller sagt. Försök annars att sammanfatta avsnittet i texten med egna ord. Sträva sedan efter att skapa ny kunskap genom att kommentera och analysera den information som du hittat.

Tyck till och dra egna slutsatser genom att svara på frågor som dessa:

• Vad säger källorna?
• Vad tycker/tror jag i förhållande till denna information?
• Håller jag med eller har jag andra åsikter och tankar?

I boken skriver man att... Jag tror däremot/jag tycker å andra sidan att... I den stora mängden av information och källor har jag valt ut... därför att... Med utgångspunkt i... har jag... Min slutsats är att…

Nu är det dags att göra en övning.
Klicka här för att ladda ner dokumentet!

Läsa mellan raderna

Att läsa mellan raderna går ut på att tolka något som författaren inte skriver ut direkt i texten. En text innehåller luckor som du som läsare själv får fylla i vilket innebär att du under tiden som du läser samlar ledtrådar från olika ställen i texten. Ledtrådarna relaterar och kopplar du sedan till händelser som du har varit med om, saker som du har läst, hört eller sett på film och saker som andra har berättat för dig. Utifrån dessa tidigare erfarenheter gör du en tolkning och drar en egen slutsats: Vad förstår jag trots att det inte står direkt i texten?

Genom att ställa frågor till texten och diskutera med dig själv eller en kamrat funderar du på vad författaren vill säga dig. 

Träna på att läsa mellan raderna
Vi ska lyssna på ett inslag från radioprogrammet Hassan. Programledaren Kristian Luuk busringer till ett taxibolag i Stockholm.  

Lyssna på busringningen. Svara sedan på frågorna nedan.

• Vad vet du trots att det inte är klart uttalat i telefonsamtalet?
• Hur vet du det?

Om du kan svara på dess två frågor så har du läst mellan raderna.

Vill du veta mer om Hassan och Kristian Luuk. Klicka!

Sammanfatta med emojis

Det finns alltid fler än ett sätt att göra någonting på. Istället för att skriva en sammanfattning med några meningar så kan du testa att använda emojis istället. Hur skulle du sammanfatta dagens text med hjälp av emojis?

För några år sedan satt två svenska journalister fängslade i Etiopien. Efter att de blivit benådade och kommit tillbaka hem till Sverige skrev de en bok om sina upplevelser. Martin Schibbye tweetade en sammanfattning av boken i samband med releasen.

Om du ska plugga och sammanfatta en sida i biologiboken, skriva en träningsdagbok i idrotten eller kanske redogöra för hur det amerikanska presidentvalet går till i samhällskunskapen så testa att använda emojis. Så här har en elev använt emojis under en historielektion för att förklara industriella revolutionen.

Startuppgift: Spelar det någon roll hur man pluggar?

En uppgift i tre steg. Inled med att läsa följande fyra påståenden. 

• Hur smart du är avgör vilket betyg du får.
• Bra pluggstrategier är viktigare än talang. 
• Man kan ha otur på ett prov.
• Repetition är onödigt. 

1. Välj ett påstående. Utifrån detta påstående ska du resonera kring plugg och framgång i skolan. Skriv en kort text (5 min). 


2. Titta sedan på klippet nedan. Vad tycker läraren där? 



3. Är du och läraren överens? Skriv en kort reflektion (5 min).  
I youtubeklippet påstår läraren att... Jag tycker däremot att.../Jag håller med för att... 

Lär känna dig själv som talare och lyssnare

Ett sätt att utvecklas i skolarbetet är att reflektera över hur man själv fungerar och vad man brukar göra. Hur går det? Har jag kämpat och ansträngt mig? Hur kan jag göra detta ännu bättre? Varför går det inget bra med denna uppgift? Vad blir nästa steg utifrån vad jag kan nu? Genom att bli medveten om sig själv och sina kunskaper och förmågor blir det lättare att fundera vidare på hur man ska utvecklas i skolan och möta nya utmaningar i klassrummet.

Ett begrepp för detta är metakognition. Genom att försöka sätt ord på sitt lärande och utvärdera sin ansträngning och arbetsinsats kommer man framåt. När man funderar på hur man kan göra saker på ett annorlunda sätt kan man säga att man utvecklar sin metakognitiva förmåga och detta är ett viktigt inslag i flera skolämnen. I skolans läroplan hittar vi den metakognitiva förmågan i följande formuleringar exempelvis:

Oavsett ämne är förmågan att tala, diskutera och presentera viktig. Dagens metakognitiva övning handlar därför om att reflektera kring oss själva som talare och lyssnare i klassrummet. Vi inleder med att läsa en text från en tidigare elev:

Jag tycker att jag talar rätt mycket på lektioner. Jag talar väldigt mycket om det är en lektion som jag tycker är intressant. Annars så säger jag några ord lite då och då eller om jag har några åsikter/frågor om ämnet eller uppgiften vi ska arbeta med. Jag är en väldigt pratglad tjej så jag tycker om att prata i en mindre grupp. Då brukar jag nästan aldrig kunna sluta prata.  Att stå inför klassen att prata är inte min starka sida, känner mig ofta väldigt obekväm att stå och prata inför en hel klass. Mindre grupper går bra men en hel klass kan vara jobbigt. På mina raster pratar jag hela tiden... Fortsätt att läsa hela elevexemplet. Klicka här!

Nu är det din tur att reflektera kring dig själv som talare och lyssnare. Använd frågorna nedan till hjälp.

Frågor

1. Talar du mycket på lektionerna?

2. Talar du mer på rasterna?

3. Vilka likheter och skillnader finns det mellan att tala och prata på rasten respektive i klassrummet?

4. Är du bra på att lyssna?

5. När tycker du att det är lätt att lyssna i klassrummet? När är det svårt?

6. Vad tycker du om att prata i mindre grupp?

7. Talar alla i klassen lika mycket? Ja/Nej, varför är det så tror du?

8. Vad tycker du om att stå framför klassen och tala?

9. Hur skulle det vara att stå på scen och tala inför hela skolan på skolavslutningen tror du?

10. Tycker du att det är viktigt att våga tala i klassrummet eller på en scen?

11. Vad har man för nytta av att vara en bra talare?

12. Hur tror du att man kan lära sig att tala inför klassen?

13. Vilket blir ditt nästa steg i din process att utvecklas som talare?

14. Hur skulle du lära och stötta någon annan som vill bli en bra talare i klassrummet?

Från självskattning till kamratrespons

När man har skattat sig själv kan vi gå vidare och tillsammans i klassen diskutera större generella frågor som rör den muntliga kommunikationen i klassrummet.

• Vad är en god lyssnare?
• Vad innebär ett respektfullt samtalsklimat?
• Vad är en bra talare?

Sedan kan man ta steget att ge tips till sina klasskamrater.

Clownfeber och källkritik

I ett tidigare inlägg gjorde vi en uppgift som handlade om att diskutera clownskräck och att skriva läskiga miljöbeskrivningar. I takt med att clownfebern fortsätter att skapa rubriker och klickhysteri i både tidningar och sociala medier är det viktigt att lyfta det källkritiska perspektivet. Här har ni två informativa sajter att ta del av. Klicka på länkarna!

Nej, clowner planerar ingen "stor attack" i november 

Radioprogrammet Medierna: Självförstärkande clownhysteri 

Vad döljer sig bakom masken?

Vet du vad coulrofobi är? Det innebär att man är rädd för clowner. En rädsla som kryper sig inpå både vid synen av snälla och barnvänliga clowner och vid tanken på läskiga och ondskefulla clowner som de som finns i skräckfilmer.

Rädslan för clowner är inget nytt fenomen och det har funnits i många länder runt om i världen under lång tid. Men nu inför Halloween är det mer aktuellt i Sverige än någonsin och den senaste veckan har flera läskiga clowner synts till runt om i landet. Tidningar svämmar över av nyheter om clowner och polisen manar till lugn och ber folk att sluta klä ut sig. Ett perfekt läge för att skriva en skräcknovell med en läskig clown som lurar i skuggorna. Eller vad säger du?

Innan vi börjar med skrivarbetet ska vi fördjupa oss lite i denna clownfeber och läsa om skräcken som breder ut sig och samtidigt diskutera följande två frågor:

• Varför är människor rädda för clowner?
• Hur kan vi använda och utgå från denna rädsla och clownfeber för att skriva en spännande skräcknovell?

Inled med att titta på följande klipp:

Läs sedan lite i någon eller flera av artiklarna:

Clownskräck - detta har hänt

Nya dåd ökar clownskräcken

Wikipedia: Coulrophobia

Diskutera frågorna ovan.

Nu är det dags att börja skriva...

I läskiga och spännande berättelser är beskrivningar av miljöer och personer viktiga för att skapa en skräckkänsla hos läsaren. Miljön där en läskig historia utspelar sig kan vara en helt vanlig vardagsmiljö, som en busshållplats en tidig morgon där skoleleven står och väntar på bussen exempelvis. Men skräcknovellen kan också handla om en mörk och enslig gammal stuga mitt ute i skogen en lördagsnatt när ungdomsgänget ska på upptäcktsfärd.

Det kallas att gestalta när man visar vad en person gör och hur känslor och stämning avspeglas i den personen rörelser exempelvis. Skriv som om du vore en kamera, som kan fånga in både bilder, ljud, dofter och känslor. Om man skriver i en text att: pojken var rädd, ger inte det några bilder i huvudet på den som läser. Om man istället skriver: pojkens händer skakade och han flackade oroligt med blicken är det lättare för läsaren att se pojken framför sig. Genom att använda flera sinnen och både syn, hörsel, lukt och känsel kan du utveckla dina beskrivningar av både miljöer och personer.

Om du vill utveckla din novell ska du gestalta genom att låna drag av verkliga personer till dina fiktiva karaktärer (påhittade personer). Fundera på hur just den här karaktären agerar i ett givet sammanhang. Försök att se de små detaljerna som gör att inte alla människor beter sig lika.

Vill du ha hjälp att komma igång?

Klicka här för att få tips och stödstrukturer. Och en lite enklare variant här. 

Testa sedan att inleda med någon av följande startmeningar:

Det såg lite ut som den clownen som hade kommit på kalaset när han var liten. Men vad dolde sig bakom masken? Plötsligt…

Det var samma busshållplats som hon hade stått vid varje måndagsmorgon de senaste åren. Men något var annorlunda idag…

Fredagskvällen hade börjat så bra. Discot inne i stan hade varit det roligaste på länge. Nu efterhand när de cyklade genom skogsgläntan…

Det var Halloween. Kvällen hade precis börjat när clownen klev fram ur skuggorna…